Åka med vindens hastighet

Men på vintern känns det genast mycket kallare så fort det blåser. Genom att man kombinerar lufttemperaturen med vindens hastighet kan vi räkna fram en så kallad vindkyletemperatur (eng. wind chill) som visar vindens kylande effekt på bar hud. Denna formel togs fram av ett kanadensiskt-amerikanskt forskarlag (Oscevski och Bluestein, ). 1 vindstyrka km/h till m/s 2 Här får du en smart omvandlingstabell. När det är vinter känns temperaturen mycket kallare så fort det blåser. Den här smarta tabellen från SMHI kombinerar den faktiska temperaturen med vindens hastighet och räknar på så vis fram den så kallade effektiva temperaturen. Det vill säga vindens kylande effekt på bar hud.¨. 3 vindstyrka tabell 4 SMHIs mätningar av byvind avser den högsta vindhastigheten under en 2-sekundersperiod den senaste timmen. Oftast skiljer vindens riktning och hastighet mellan lågland, fjäll och hav. Detta beror på inverkan av friktionen mot "skrovligheter", som skogar, berg och städer. Normalt skiljer vindriktningen grader mellan hav och land, och. 5 Vidare ökar Corioliseffekten med vindens hastighet. Ju högre hastighet desto större inverkan av Coriolisef-fekten och därför vrids vindriktningen på norra halvklotet mer åt höger när vindhastigheten ökar. Ett exem-pel på Corioliseffekten är sjöbrisen som under dagen, när vindhastigheten ökar, vrider mot höger. På östkus-. 6 Nollgradigt och 10 sekundmeter i vind ger en kyleffekt på minus 7 grader. Håll koll på temperaturen med vår kyleffekts-kalkylator nedan. Fyll i temperatur och vind: Temperatur (°C) (mellan and 5°C) Vindhastighet (m/s) (mellan 0 och 30 m/s) Beräkning. Effektiv temperatur. En riktigt het sommardag kan det vara riktigt skönt med vindens. 7 smhi vindstyrka 8 3 Beaufort: Vinden sträcker en vimpel, sätter blad och tunna kvistar i. 9 Vinden mäts i både hastighet och riktning. 10 Genom att man kombinerar lufttemperaturen med vindens hastighet kan vi räkna fram en så kallad vindkyletemperatur (eng. wind chill) som visar vindens kylande effekt på bar hud. Denna formel togs fram av ett kanadensiskt-amerikanskt forskarlag (Oscevski och Bluestein, ). Det är särskilt vid låga temperaturer som höga vindhastigheter. 12